Etapp 7 / Långsjön – Ramnäs 16,5 km

HomeEtapperEtapp 7 / Långsjön – Ramnäs 16,5 km

Etappbeskrivning

Etapp nr 7 tar dig genom ett spännande landskap karaktäriserat av moss- och våtmarker. Du passerar bland annat Rövallsmossens och Stingsmossens naturreservat. Förutom sista biten in mot Ramnäs går leden enbart på skogsstigar, som mestadels är lättgångna men vissa stenigare partier förekommer också.

Från vindskyddet vid Långsjön utgår både etapp nr 7 och nr 8. Efter att ha följt Långsjöns kant i 1,5 km delar sig stigen. Etapp nr 8 viker av åt vänster mot Surahammar medan etapp nr 7 går åt höger mot Toftsjön. Mellan de två sjöarna passerar du den nedlagda torvtäkten vid Toftmossen där man slutade bryta torv år 2002. Från torvtäkten går leden längs en stor och bred stig fram till vindskyddet vid Toftsjön.

Vandringen fortsätter mot nordväst längs kanten på sjön. Terrängen här är lite stenig och det gör det svårt om du vill slå upp ett tält, men några platser går att hitta. Efter sjön passerar du en mosse med en aktiv torvtäkt.

Innan Orrmossen kommer du in i ett område med berghällar och gles tallskog. Här finns många fina platser för en fikarast. Du passerar i kanten på Orrmossen och kommer därefter fram till Rövallskojan, en liten stuga i en glänta i skogen. Stugan står öppen för den som vill ta en rast eller övernatta.

Du är nu inne i Rövallsmossens och Stingsmossens naturreservat. Reservatet har tillkommit för att skydda de två stora myr- och skogsområdena runt omkring. Här kan du hitta många växtarter, framförallt sådana med nordlig karaktär. Du vandrar på en höjdrygg över mossklädd skogsmark mellan de två myrarna.

På andra sidan reservatet går leden ihop med etapp nr 8 igen. Sista biten fram till Ramnäs går du först på en liten skogsväg som börjar ute vid väg 66. På väg in till centrum passerar du Ramnäs kyrka, byggd före 1450. Kyrkan har ett vackert torn med lökkupol. Utanför Ramnäs, alldeles söder om väg 66, ligger Gniens naturreservat som är en av Västmanlands artrikaste fågellokaler.

Rastplatser

Ett vindskydd finns där etappen startar vid Långsjön. Vindskyddet ligger i ett fint läge med utsikt över vattnet och har plats för 6-8 personer. Här går det även bra att tälta.

Nästa vindskydd hittar du 3,5 km senare vid Toftsjön. Även detta vindskydd har ett fint läge med sjöutsikt. Tältplatser går att hitta runt vindskyddet.

Alldeles efter Orrmossen ligger Rövallskojan, en liten stuga som står öppen för den som vill rasta eller övernatta. Inne i stugan finns en våningssäng och en kamin. Utanför finns gott om plats att tälta på.

Kommunikationer

Från Västerås går VL:s buss nr 114 till Surahammar. Du kan gå av bussen där Bruksleden korsar väg 66 vid Långsjön. Härifrån är det knappt en kilometer till etappens startpunkt, vindskyddet vid Långsjön. På helgen kör bussen endast två turer på lördagar och ingen på söndagar.

I Ramnäs stannar tåget som går mellan Västerås och Ludvika.

Bo och äta

Gå in på länken nedan och läs om var du kan bo och äta i Surahammar och Ramnäs.

Läs mer ›

Handla mat

Vill du proviantera i Ramnäs finns matvarubutik mitt i samhället.

Övrigt

Nedanför Schenströmska herrgården ligger Ramnäs gästhamn. Här finns servicebyggnad med dusch och toalett som man kan utnyttja mot en avgift.

Toftmossen

Tre kilometer öster om Surahammar ligger Toftmossen. Här påbörjades brytning av energitorv i början av 1980-talet och som mest producerades 20 000 m3 per år. År 2002 nådde man gränsen för vad som var ekonomiskt och kvalitetsmässigt lönsamt att ta ut och brytningen lades ner. Täkten ska nu få växa igen på naturlig väg.

Torv är en jordart som består av ofullständigt nedbrutna växtdelar. Jordarten bildas i syrefattiga miljöer på platser med hög fuktighet. Ofta uppkommer torvmarker i områden som försumpats eller då sjöar och våtmarker växer igen. Från år till år ansamlas lager på lager av växtrester.

Den torv som finns i Sverige har bildats efter senaste istidens slut för ungefär 10 000 år sedan. Jordarten täcker ca 25% av Sveriges yta. Tillväxten beräknas vara 0,4-0,5 mm/år i medeltal. Detta medför en tillväxt på ca 20 miljoner m3/år. Torvbrytning sker idag på 0,1% av den torvtäckta arealen.

Torv bryts främst för två ändamål: som energitorv, eller som odlingstorv. Energitorv används helt eller delvis som bränsle för ett 40-tal värmeverk i Sverige. Förbränningen av torv i Sverige genererade under 2002 endast 1% av Sveriges totala energitillförsel. Odlingstorven används ofta vid trädgårdsodling. Det är torvens unika förmåga att omväxlande uppta och avge vatten, luft och näringsämnen som gör torvprodukterna eftertraktade.

Torv används även i textilier, där det ger lätta och varma plagg, och för att ge smak vid framställning av whisky.

Rövallsmossens och Stingsmossens naturreservat

Detta artrika naturreservat domineras av de två stora myrområdena Rövallsmossen och Stingsmossen. Det är två välutbildade mossar som skiljs åt av en fastmarksrygg med namnet Ön. Reservatet innefattar även omgivande skogspartier. På mossarna hittar man många nordliga växtarter, t ex dystarr, vitstarr och dvärgbjörk. Ute på mossarna växer ljung, kråkbär, hjortron och tuvull. Fågellivet är rikt och har du tur kan du på din vandring få sällskap av tranor, ljungpipare, storspov, grönbena och törnskata. Även orrspel kan förekomma.

Man vill med reservatet bevara myrområdena och de anslutande skogpartierna med dess flora och fauna. Våtmarkerna och delar av skogsmarkerna ska få utvecklas fritt utan ingrepp av människan.

Rövallsmossen arrenderades av försvaret under andra världskriget för att användas som målskjutningsfält Spår efter den tiden finns kvar i form av ett antal betongklumpar ute på mossen.

Tänk på att särskilda föreskrifter gäller inom naturreservatet (se länsstyrelsens hemsida för information).

Gniens naturreservat

Gnien, strax söder om Ramnäs, anses vara en av länets finaste fågelsjöar. Reservatet omfattar sjön, som är en utvidgning av Kolbäcksån, samt de omgivande strandängarna och olika typer av naturskogsmiljöer runt omkring. Man vill med reservatet skydda de värdefulla strandängarna och skapa en bra miljö för de våtmarksberoende fåglar som håller till här.

Strandängarna hålls öppna av betande nötkreatur. Varje år översvämmas ängarna, något som gynnar fågellivet vår och höst då många arter rastar i området. Här förekommer sångsvanar, änder, årta, kricka och grönbena. Många skyddsvärda arter häckar i området, t ex skedand, kornknarr, storspov och svarttärna. Rovfåglar som fiskgjuse, ormvråk och lärkfalk är också vanliga.

I östra delen av reservatet finns ett fågeltorn som du kommer till via en spångad stig från en parkering vid väg 252.

Tänk på att särskilda föreskrifter gäller inom reservatet (Se länsstyrelsens hemsida för information). För att inte störa fågellivet är det förbjudet att beträda strandängarna och vattenområdet mellan 15 mars och 15 maj.

Ramnäs

Ramnäs har liksom de flesta andra orterna längs Bruksleden en flerhundraårig brukshistoria. Vid den forsande Kolbäcksån anlades år 1590 Ramnäs första stångjärnshammare av Gustav Vasas änka Katarina Stenbock. Den fick namnet Kungshammaren. Flera hamrar uppfördes under 1600-talet.

Att gå en tur genom Ramnäs historiska bruksmiljö, som idag till stor del är museum, är en spännande och intressant upplevelse. Du kan t ex få en guidning bland maskinerna i världens sista lancashiresmedja som var igång från 1855 fram till 1964. Lancashiresmide är en typ av stångjärnssmidesteknik som kom från England och präglade svensk järnindustri i mer än 100 år. I mitten på 1800-talet var Ramnäs landets största producent av stångjärn. Vid den här tiden började man tillverka kättingar, en produkt som under åren gjort Ramnäs vida känt. Den gamla kättingsmedjan finns bevarad och kan besökas. Det är också möjligt att få göra ett studiebesök och se den moderna tillverkningen av världens största ankarkätting.

Två vackra herrgårdar finns på bruksområdet. Schenströmska herrgården byggdes 1762 och ligger vid Strömsholms kanal intill lancashiresmedjan. Bland ägarna har det förekommit både riddare och bergsråd. Idag används den som konferenshotell. Intill Schenströmska ligger Tersmedenska herrgården, från 1801, som är privatägd.

Idag har man i Ramnäs tre framgångsrika företag som för brukstraditionen vidare, Scana, Gunnebo och Franke Ramnäs Rostfria AB. Främst tillverkar man kättingar till bl a supertankers och oljeplattformar.

Ramnäs bruksmiljö ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Etappkarta