Etapp 8 / Långsjön – Ramnäs 13,5 km

HomeEtapperEtapp 8 / Långsjön – Ramnäs 13,5 km

Etappbeskrivning

Etapp nr 8 är lättgången, undantaget då du passerar Stingsberget. Nästan hela sträckan går på skogsstigar men mot slutet kommer du ut på en skogsväg och därefter landsvägen som går upp genom Ramnäs. En kortare landsvägsvandring blir det också då du passerar Surahammar.

Etappen börjar liksom etapp nr 7 vid Långsjön. Efter att ha följt sjökanten i 1,5 km delar sig stigen. Etapp nr 7 viker av åt höger mot Toftsjön medan etapp nr 8 går åt vänster mot Surahammar. Härifrån vandrar du genom mestadels ganska tät skog med stort inslag av våtmarker. Efter ca 5 km passerar du i utkanten av Surahammar. Gör gärna en avstickare genom samhället ner till det gamla bruksområdet med Strömsholms kanal, bruksmuseet, och MC-museet Gyllene Hjulet där du kan få se en kopia av Sveriges första bil som tillverkades i Surahammar.

Vandringen fortsätter förbi Surahammars golfbana. Nu följer 1,5 kilometer där gles tallskog med inslag av berghällar står runt omkring dig. Sträckan är fin och lättgången. Snart kommer du fram till Stingsmossens och Rövallsmossens naturreservat. Här passerar Bruksleden i västra hörnet av reservatet och från leden ser man endast skymtar av Stingsmossen på höger sida.

Efter ytterligare någon kilometer börjar det luta uppåt mot Stingsberget och den lättgångna terrängen byts mot en lite mer krävande. Från Stingsbergets topp, som ligger ca 25 m över omgivningarna och 109 m ö h, får du en magnifik vy över Kolbäcksåns dalgång upp mot Ramnäs. Ta en paus här uppe och njut av den vackra utsikten. Stingsberget brukar användas som friluftskyrka.

Tallskogen fortsätter på andra sidan berget. Du kommer fram till ett vägskäl där etappen går ihop med etapp nr 7 igen. Sista biten fram till Ramnäs går du först på en liten skogsväg som börjar ute vid väg 66. På väg in till centrum passerar du Ramnäs kyrka, byggd före 1450. Kyrkan har ett vackert torn med lökkupol. Utanför Ramnäs, alldeles söder om väg 66, ligger Gniens naturreservat som är en av Västmanlands artrikaste fågellokaler.

Rastplatser

Ett vindskydd finns där etappen startar vid Långsjön. Vindskyddet har ett fint läge med sjöutsikt och rymmer 6-8 personer. Runtomkring finns flera fina tältplatser.

Högst uppe på Stingsberget finns bänkar där det är fint att ta en rast och beundra utsikten.

Kommunikationer

Från Västerås går VL:s buss nr 114 till Surahammar. Du kan gå av bussen där Bruksleden korsar väg 66 vid Långsjön. Härifrån är det knappt en kilometer till etappens startpunkt, vindskyddet vid Långsjön. På helgen kör bussen endast två turer på lördagar och ingen på söndagar.

Lättast att ta sig till Surahammar är med tåg. Du åker tåget som går på linjen Västerås – Hallstahammar -Surahammar – Fagersta – Ludvika

Du kan även komma till Surahammar med Brukslinjen från Kvicksund – Kolbäck eller Virsbo -Ramnäs. De flesta turerna går endast på vardagar.

I Ramnäs stannar tåget som går mellan Västerås och Ludvika.

Bo och äta

Gå in på länken för att läsa om var du kan bo och äta i Surahammar och Ramnäs. Läs mer ›

Handla mat

Matvarubutiker finns i Surahammars och Ramnäs centrum. I Surahammar ligger centrum ca 2 km väster om den gångtunnel under väg 66 som Bruksleden passerar genom.

Övrigt

Nedanför Schenströmska herrgården ligger Ramnäs gästhamn. Här finns servicebyggnad med dusch och toalett som man kan utnyttja mot en avgift.

Surahammar

Bruksorten Surahammar ligger i skärningen mellan Mälardalen och Bergslagen. Namnet Sura kommer från den gamla benämningen på sjö eller vattendrag. Genom samhället flyter Kolbäcksån och här vid ån fanns redan på 1500-talet en hammare. 1637 uppfördes en ny hammare av Axel Oxenstjärna på den plats där bruket ligger idag. År 1866 började man tillverka järnvägshjul på Surahammars bruk. Järnvägshjulet har med tiden kommit att bli brukets mest kända produkt och tillverkningen pågår än idag. På Bruksmuseet kan man följa tillverkningsförloppet från tackjärn till färdiga hjul. Bruksmuseet finns inrymt i en verkstadslokal från 1840. Här finns en stor mängd redskap bevarade och hamrar och ugnar står kvar där de stod då bruket var igång.

Något annat som gjort Surahammar känt är att man här tagit fram Sveriges första bil med förbränningsmotor. Den ritades 1897 av ingenjör Gustav Eriksson på uppdrag av Peter Petersson, dåvarande disponent vid bruket. Du kan titta på en kopia av den första bilen på MC-museet Gyllene hjulet. Här finns även en av de första serietillverkade bilarna, en Vabis från 1903. MC-museet är Sveriges största i sitt slag. Här kan man följa tvåhjulingarnas utveckling och beskåda ca 130 motorcyklar.

Stenhuset är Surahammars äldsta bostadshus i sten. Det byggdes för sex smedfamiljer år 1847 och varje lägenhet bestod av ett stort kök och en mindre kammare. Huset var bebott fram till 1962 och en av lägenheterna finns bevarad och möblerad som en bostad år 1900. Vid Stenhuset finns kaffeservering och en butik som säljer konsthantverk. Här hittar du också Surahammars turistbyrå.

Surahammars bruksområde ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Rövallsmossens och Stingsmossens naturreservat

Detta artrika naturreservatet domineras av de två stora myrområdena Rövallsmossen och Stingsmossen. Det är två välutbildade mossar som skiljs åt av en fastmarksrygg med namnet ön. Reservatet innefattar även omgivande skogspartier. På mossarna hittar man många nordliga växtarter, t ex dystarr, vitstarr och dvärgbjörk. Ute på mossarna växer ljung, kråkbär, hjortron och tuvull.

Fågellivet är rikt och har du tur kan du på din vandring få sällskap av tranor, ljungpipare, storspov, grönbena och törnskata. Även orrspel kan förekomma.

Man vill med reservatet bevara myrområdena och de anslutande skogpartierna med dess flora och fauna. Våtmarkerna och delar av skogsmarkerna ska få utvecklas fritt utan ingrepp av människan.

Rövallsmossen arrenderades av försvaret under andra världskriget för att användas som målskjutningsfält Spår efter den tiden finns kvar i form av ett antal betongklumpar ute på mossen.

Tänk på att särskilda föreskrifter gäller inom naturreservatet (se länsstyrelsens hemsida för information).

Gniens naturreservat

Gnien, strax söder om Ramnäs, anses vara en av länets finaste fågelsjöar. Reservatet omfattar sjön, som är en utvidgning av Kolbäcksån, samt de omgivande strandängarna och olika typer av naturskogsmiljöer runt omkring. Man vill med reservatet skydda de värdefulla strandängarna och skapa en bra miljö för de våtmarksberoende fåglar som håller till här.

Strandängarna hålls öppna av betande nötkreatur. Varje år översvämmas ängarna, något som gynnar fågellivet vår och höst då många arter rastar i området. Här förekommer sångsvanar, änder, årta, kricka och grönbena. Många skyddsvärda arter häckar i området, t ex skedand, kornknarr, storspov och svarttärna. Rovfåglar som fiskgjuse, ormvråk och lärkfalk är också vanliga.

I östra delen av reservatet finns ett fågeltorn som du kommer till via en spångad stig från en parkering vid väg 252.

Tänk på att särskilda föreskrifter gäller inom reservatet (Se länsstyrelsens hemsida för information). För att inte störa fågellivet är det förbjudet att beträda strandängarna och vattenområdet mellan 15 mars och 15 maj.

Ramnäs

Ramnäs har liksom de flesta andra orterna längs Bruksleden en flerhundraårig brukshistoria. Vid den forsande Kolbäcksån anlades år 1590 Ramnäs första stångjärnshammare av Gustav Vasas änka Katarina Stenbock. Den fick namnet Kungshammaren. Flera hamrar uppfördes under 1600-talet.

Att gå en tur genom Ramnäs historiska bruksmiljö, som idag till stor del är museum, är en spännande och intressant upplevelse. Du kan t ex få en guidning bland maskinerna i världens sista lancashiresmedja som var igång från 1855 fram till 1964. Lancashiresmide är en typ av stångjärnssmidesteknik som kom från England och präglade svensk järnindustri i mer än 100 år. I mitten på 1800-talet var Ramnäs landets största producent av stångjärn. Vid den här tiden började man tillverka kättingar, en produkt som under åren gjort Ramnäs vida känt. Den gamla kättingsmedjan finns bevarad och kan besökas. Det är också möjligt att få göra ett studiebesök och se den moderna tillverkningen av världens största ankarkätting.

Två vackra herrgårdar finns på bruksområdet.

Schenströmska herrgården byggdes 1762 och ligger vid Strömsholms kanal intill lancashiresmedjan. Bland ägarna har det förekommit både riddare och bergsråd. Idag används den som konferenshotell. Intill Schenströmska ligger Tersmedenska herrgården, från 1801, som är privatägd.

Idag har man i Ramnäs tre framgångsrika företag som för brukstraditionen vidare, Scana, Gunnebo och Franke Ramnäs Rostfria AB. Främst tillverkar man kättingar till bl a supertankers och oljeplattformar.

Ramnäs bruksmiljö ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Ettappkarta